Barnens rättigheter
Här följer en del av vilka rättigheter barn har i Sverige, lagar som vuxna måste värna, hänvisa till och följa.
- Förbud mot aga: Förbudet gäller i hemmet, skolan och hela samhället. I Sverige är all form av våld mot barn, både fysiskt och psykiskt, förbjudet enligt lag sedan 1979.
- Barnkonventionen: Barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, stadgar att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, skada, övergrepp, vanvård och utnyttjande. Barn som utsätts för våld har rätt till stöd för rehabilitering, både fysiskt och psykiskt. Barnkonventionens artiklar 1-42 är inkorporerade i svensk lag. Barnkonventionen har samma status som andra lagar i Sverige. Stat, regioner och kommuner ska säkerställa de rättigheter barnet har enligt konventionen. Även privata aktörer som utför tjänster åt staten som berör barn skyldiga att följa konventionen. Exempelvis fristående skolor och sjukvårdsinrättningar. Artikel 2, 3, 6 och 12 i Barnkonventionen kallas för de fyra grundprinciperna. Alla övriga artiklar utgår ifrån dem.
- Barnfridsbrottet: En lag som infördes 2021 gör det straffbart att ett barn bevittnar brott som våld eller sexualbrott i nära relationer.
- Lagändringar i föräldrabalken, i syfte att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar, samt att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem. Lagens ändringar gäller sedan 1 januari 2025 och ser i korthet ut enligt följande:
6 kap. 2 a § FB – barnets bästa
Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa.
I andra stycket anges vad socialnämnden och rätten ska fästa särskilt avseende vid när den bedömer barnets bästa. Ändringen i lagtexten innebär att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte längre nämns som en omständighet som det ska fästa särskilt avseende vid. Det görs också ett tillägg som lyfter fram risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld. Även om våld ingår i begreppet övergrepp är bedömningen att det finns ett värde i att särskilt lyfta fram våld i lagtexten. Med våld avses inte bara fysiskt våld utan alla former av våld.
Ändringen innebär att risken för att barnet far illa får en särskilt framträdande plats vid bedömningen av barnets bästa. Den markerar också att andra hänsyn, bl.a. behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, är underordnade risken för att barnet far illa. Om det kan förutses en risk för att barnet far illa ska den risken väga tyngst vid bedömningen av vad som är bäst för barnet.
6 kap. 8 § FB – vårdnadsöverflyttning till familjehem
Om ett barn stadigvarande har vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, ska rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Vid bedömningen av om det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas över ska rätten särskilt beakta:
- barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning,
- barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt,
- familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående,
- barnets relation till sina föräldrar, och
- barnets sociala situation i övrigt.
6 kap. 15 § första stycket FB – umgänge
Barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med, utom när det strider mot barnets bästa. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.
I första stycket görs ett tillägg om barnets bästa. Tillägget innebär att något umgänge med föräldern inte ska ske när umgänge inte är förenligt med barnets bästa. Vad som är barnets bästa i en fråga om umgänge bedöms enligt 6 kap. 2 a § FB. I paragrafens övriga stycken är lagtexten densamma som tidigare.
6 kap. 19 a § FB – sakkunnigutlåtande från legitimerad psykolog
Om det i ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge är nödvändigt för att bedöma risken för att barnet far illa, ska rätten hämta in ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog.
Källa: Barnombudsmannen–Riksdagen–mfof