Våldsformer och konsekvenser
Fysiskt våld: Exempelvis att hålla fast, skaka och nypa, knuffa, sparka, slå och använda olika typer av redskap. Våldet är ofta välplanerat då det mesta sker i hemmet, när ingen annan kan se vad du utsätts för. Det kan även vara riktat så att skadorna på dig inte ska synas och vara lätta att dölja.
Psykiskt våld: Exempelvis nedsättande kommentarer, kränkningar, förlöjligande, hot, tvång och trakasserier. Kontroll och social isolering.
Sexuellt våld: Exempelvis påtvingade handlingar, såsom sex utan samtycke, ”samtycke” på grund av rädsla för vad som händer om du inte har sex. Trakasserier, sexuella kränkningar.
Sexuell exploatering: Sexuell exploatering av barn är när barn utnyttjas sexuellt mot någon form av ersättning. Det kan vara pengar, alkohol, cigaretter, kläder, boende, resor, presenter eller liknande. Exploateringen kan ske fysiskt eller digitalt och den som utnyttjar kan vara en vuxen eller en annan ung person. Det kan vara olika brott som begås i samband med sexuell exploatering: Våldtäkt mot barn, utnyttjande av barn i sexuell posering, människohandel för sexuella ändamål eller dokumenterade sexuella övergrepp av barn (barnpornografibrott). Exploatering och människohandel handlar också om utnyttjande av barn i arbete, sexuell exploatering, tvångsäktenskap eller illegal adoption.
Digitalt våld: Exempelvis att förövaren ska veta var du befinner dig, ha koll via GPS. Förövaren kontrollerar din telefon, dator och andra digitala medel. Det sänds hotfulla och/eller kränkande sms.
Materiellt våld: Exempelvis förstörelse av personliga tillhörigheter, att möbler och andra saker slås sönder, eller att den utsatte tvingas förstöra egna ägodelar av särskild betydelse.
Ekonomiskt våld: Exempelvis att du inte har tillgång till ekonomin, att pengar villkoras, eller att du försatts i en situation där förövaren medvetet dragit in dig i lånefällor, att du utstår ekonomiska hot. Förövaren tar kontroll över ekonomin.
Försummelse: Det är exempelvis när en person som är beroende av vård och omsorg inte får den medicin hon behöver eller lämnas ensam långa stunder utan tillgång till hjälp. Det kan också vara när barn inte får mat, inte har kläder, eller har smutsiga kläder, etcetera – men också en avsaknad av närhet, ett känslomässigt ignorerande och nonchalerande, att man inte bekräftas i sina känslor.
Upplevt/Bevittnat våld: Du som anhörig ser och hör våld. Du märker av våld genom ljud, du hamnar mellan i våldsamma situationer och/eller hör hot riktade mellan andra. Exempelvis.
Latent våld: Det är anpassningarna du gör för att undvika “våldet”, som är latent våld. Det är den våldsform som inte görs eller uttrycks verbalt, men som är underförstådd genom exempelvis blickar, stämning eller kroppsspråk. Många beskriver latent våld som att stämningen förändras när våldsutövaren finns i närheten och att ”något hänger i luften”. Stämningen är tryckt och risken för nytt våld är ständigt närvarande, vilket styr offrets beteende. Kroppen är i konstant beredskap, alarmsystemet är på, för att något kan hända när som helst. Våldsutsatta gör vad som behövs för att undvika våldet, för att det inte ska bli farligt, för att behaga och anpassa sig efter vad man tror och tänker att våldsutövaren vill och behöver för att hålla sig lugn. Beteendekonsekvenserna kan ofta misstolkas för gott uppförande, god uppfostran utifrån bra föräldraskap, vilket gör utforskande samtal särskilt viktiga.
Hedersrelaterat våld och förtryck: Hedersrelaterat våld och förtryck kan ses som ett samlingsbegrepp för användandet av kontroll, hot, isolering, förskjutning och våld i syfte att tvinga en familjemedlem till lydnad, för att upprätthålla en familjs och släkts heder eller anseende. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det anses ha skadats. Ett utmärkande drag för hedersrelaterat våld och förtryck är att det är kollektivt utövat eller sanktionerat. Våldet och kontrollen understöds eller uppmuntras av flera personer i släkten och är förankrat i en bredare krets. Även släktingar eller andra personer utanför den allra närmaste familjen kan vara förövare. Utövandet av kontroll eller våld kan också vara ett resultat av tvång, exempelvis genom att familjemedlemmar (ofta pojkar och unga män) tvingas utöva kontroll av syskon, mödrar eller kusiner. Våldet och förtrycket involverar samtliga familje- och släktmedlemmar på olika sätt och det legitimeras och sanktioneras genom sociala normer som kretsar kring heder som gruppens moraliska centrum.